Brev från en nöjd resenär till Belsito

Bäste Giovanni,
Väl hemma igen måste vi få berätta hur nöjda vi är.Vi blev mycket förljusta i Villa Guardia, och särskilt i människorna där, Umberto, “Mister Bona Sera”, ägaren till Villa Guardia?, hans dotter?, frukostfrun, kokerskan och alldeles särskilt minns vi kvinnan från Rumänien,och de andra. Vi blev mycket väl mottagna och vi hade en sån tur som inte fick husera i självhushållet, för vi fick så fina måltider med utsökt mat och dryck och tillbehör.

Det passar oss alldeles utmärkt att resa utanför säsong, i ett underbart landskap som vi blev förälskade i, odlingarna bergen, dalgånganra och de slingriga vägarna. Vi körde runt och besökte både städer och byar. Vi var flera gånger i Offida, din födelsedag, om vi förstått rätt och Ripatransone, där vi flera gånger satt på Bar Gelateria Panoramica di Angelini Emiliniana. Är det ett ställe som ägs av en gammal tävlingscyklist?

Vi rörde oss mellan Castelfidardo och Monti della Laga vid Civitella, Grottamare och Sibillini-bergen. Och polisen tog oss bara en gång - hur vänliga som helst! Tänk att få dö i Sibillini-bergen.

Varför spelas det inte dragspel ute, på dagen, när det är dragspelsfestival i Castelfidardo?

Vad vi verkligen saknade var språkkunskaper i italienska. Men vi förstod att vi ändå har tagit till oss en del om italiensk litteratur, film, musik osv under åren. Så på vårt aviga sätt tror vi oss veta en del om Italien.

Alla hus vi såg, en hel del fallfärdiga, andra verkade lyxrenoverade - är det en avfolkningsbygd, trots allt, eller varför finns rikt och fattigt så nära varandra. Vi återkommer gärna med fler frågor om vi får. Jo, en liten fråga: kan vi få recepteet på de små bakverken som väl kallas funghetti. De var så goda.

Framför gärna vårt allra varmaste tack till alla som vi fick nöjet att möta. Vår resa till Italien blev i all enkelhet vad vi brukar kalla “Ett minne för livet”: Vi talar oss varma för Marche, Belsito och Villa Guardia.

Med största nöje tecknar Eva och Jan-Olof